Sirocco at Lebua
Kom till Lebua och blev av oklar anledning uppgraderad till Tower Club at Lebua, vilket innebär någon slags svit belägen på 55:e våningen. Det ovanliga med Lebua är att det finns balkonger på rummen och jag fick skriva på ett papper om att inte bete mig som ett svin och kasta ut saker och att ansvara för uppkomna skador som ett eventuellt resultat av detta. "Please don't jump" som hon i receptionen så milt uttryckte det. Sedan kom en bellboy med väskan upp på rummet och även en nyckel för att låsa upp balkongen.
"Please refrain from leaning over or sitting on the balcony's balustrade."
Efter en dusch så var det dags att kolla in Sirocco Sky Bar på 64:e våningen. Det ska alltså föreställa Bangkoks "credigaste" i sin klass och en dress code föreligger alltså. Eftersom jag blir så in i helsike varm i täckta skor som även inkluderar strumpor - som jag inte har haft på mig på...207 dagar (minus julafton) - så tog jag ändå chansen med sandalerna eftersom jeansen ändå täcker halva foten. Nej, det är inte samma sak som flip flop.
Tog hissen upp med andra parfymdoftande faranger och vi fick alla ett varmt och proffsigt välkomnande och som bara i förbifarten så viskar en av de förtjusande damerna förkunnande att de har en dress code och att "Full covered shoes is required". Jag svarade först glatt på sydthai "Mai pruu" och kom sedan på att här i Bangkok fattar de ju inte ett dyft av de fraser jag lärt mig där nere på Lanta. Vi ses om ett par minuter sa jag och åkte ner och satt på finskorna (det är något annat än finländskorna..)
Pink on the Roof
För en gångs skull så tog jag fram systemkameran. Har ju hela tiden använt mobilkameran annars och oftast med polaroid-appen. Nog för att jag gillar effekten med den, men den klarar ju knappast svåra ljusförhållanden och kontraster. Bilden ovan tycker jag blev riktigt bra med de suddiga ljuspunkterna nere på backen.
Drinkarna var så klart skitdyra, men det hade jag räknat med. De billigaste startade på 500 baht, och med service charge och skatt som de alltid lägger på i efterhand på flashiga ställen så landade det på 577 Baht för ett sådant glas som jag håller i handen. En flaska öl kostade ca 450 Baht, alltså tio gånger mer än den gör nere på gatan. Men här betalar man för utsikten, och jäklar vilken utsikt säger jag.
Slår vad om att ingen skulle se om man hade sandaler på sig...
Jag stod där och blickade ut över Bangkoks skyline och tänkte på säsongen som gått. Ett halvår som började så mörkt ekonomiskt men som vände och slutade så mycket bättre. Jag hade rott skutan i hamn och hade fått någonting över också. Jag var nöjd, en oerhört angenäm känsla. Jag struntade i vad det kostade. "Another drink Mr Bladh?" Självklart, ta en du också. "Oh, mai dai, haha".
The Dome.
Ja du kan du!!!